måndag 2 augusti 2010

Stora besparingar i socialtjänsten

I Svenska Dagbladet igår hävdar Marie Ljungberg Schött, moderat ledamot i socialtjänst- och arbetsmarknadsnämden i Stockholm, att "i Stockholms kommun har socialtjänsten inte gjort några besparingar".

Det är ett konstigt påstående. I nämndens budget inför 2010 är förvaltningen tydlig med vilka besparingar som görs:

”Sammantaget beräknas nämndens besparingskrav och omdisponeringsbehov till i storleksordningen 60 mnkr [...] Bedömningen är att övertaligheten kan komma att uppgå till ca 70 personer.”

Förvaltningen radar sedan upp en rad områden där besparingarna ska ske. Personal försvinner från bland annat prostitutionsenheten, enheten för hemlösa, resursteamen för barn och ungdom och enheten för familje- och ungdomsinsatser. Stadens jourhavande kurator försvinner helt.

Så oavsett vad Marie Ljungberg Schött säger - besparingarna på socialtjänsten i Stockholm sker här och nu.



Mer om besparingarna hos Alliansfritt Sverige.

1 kommentar:

Jimmy Blondin sa...

Det reella utanförskapet
Lägg till detta Björklunds (fp) krav på närvaro i skolan oavsett hur undomar har det hemma eller i skolan.
Resonemanget om arbetslivet och skolan är bra om vi hade talat om en homogen grupp människor där alla skolkar pga av dålig studiemoral.
Men för den grupp där det handlar om reellt utanförskap, dvs en känsla av att inte höra hemma bland andra och där skammen över sig själv är styrande så blir detta ännu en kränkning.
Det kräver samtidiga insatser för att hjälpa ungdomar med bristfällig självkänsla. De flesta vet varför inte Karins eller Johans föräldrar kommer på sociala informationskvällar i skolan. Ibland handlar det om missbruk i andra fall om psykisk ohälsa i familjen.
Hur kan vi göra för att hjälpa? Vad gör man i en liten kommun där de flesta känner varandra?
Återstår att skolan har möjligheter till psykosocialt stöd och att samhället ser resursbehoven inom psykiatrin och socialtjänsten för att möta dessa behov.
Hjälp också dessa ungdomar att få känna sig stolta över det de är och gör. Cementera inte utanförskapet.
Att öka kraven är lätt, svårare är att hantera samhällets sociala problem. Det är hög tid att prioritera och debattera socialpolitiken i stäälet för att skära ner eftersom vi inte gjort det tidigare som om det också är ett självklart krav.

Skicka en kommentar